wwf.se

– Klimatkrisen är inte bara en katastrof för naturen, utan också en tickande bomb rent ekonomiskt. Den kan leda till miljardkostnader och sanktioner. Sverige kan leda vägen, men det kräver politisk vilja och tydliga beslut. Det måste nästa regering ta itu med snabbt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. Sverige har åtagit sig gentemot EU att minska utsläppen av växthusgaser fram till 2030, i områden som rör bland annat transporter, jordbruk, uppvärmning och arbetsmaskiner.

– Så här på naturbetesdagen den 17 juni vill vi uppmärksamma alla de  ekhagar, skogsbeten, strandängar och artrika enbackar som har öppnats upp för bete i Uppland och Södermanland. Över 20 områden har restaurerats och gjort landskapet vackrare, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF om projektet.

Den nationella plan för naturrestaurering som ska lämnas till EU är en chans för regeringen att skala upp lösningar som redan visat sig fungera. Det skriver företrädare för näringsliv, markägare och ideella organisationer. Läs debattartikeln i Sydsvenskan här. När EU nu kräver att medlemsländerna tar fram nationella planer för naturrestaurering står Sverige inför ett vägval. Regeringens plan ska lämnas till EU i september.

WWFs Pandaklubben och Havets Hus i Lysekil bjuder den 22/6 in medlemmar i Pandaklubben till en spännande kväll i akvariet efter stängning. Vi hoppas att du vill komma! Akvariet är den här kvällen öppen endast för medlemmar i Pandaklubben. WWF är på plats och vi bjuder på lättare tilltugg, frukt och dryck. Havets Hus kommer att guida er i akvariet, berätta om arterna som lever i havet och ha en frågesport. När? Måndag 22:a juni kl 18:15-20:00. Det går att lämna tidigare om man vill.

– Virtuella stängsel kan öppna nya möjligheter för att bevara och sköta våra värdefulla våtmarker med betesdrift. Vattenbufflar är perfekta för att beta i dessa miljöer, men vi vet ännu inte hur de hanterar den nya tekniken, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF. Våtmarker är livsviktiga för biologisk mångfald, men traditionella stängsel för att hålla betande djur på plats är dyra och svåra att sätta upp i dessa miljöer.

Just nu häckar sillgrisslorna på Stora Karlsö utanför Gotland. Från klipporna hörs ett nästan öronbedövande ljud när tusentals fåglar trängs längs de smala hyllorna med sina nykläckta ungar. Men i sorlet döljer sig något mer – individuella röster och signaler. Tack vara den av WWF finansierade konstgjorda klippan undersöker nu forskare från RISE vad fåglarnas läten betyder. De små svartvita fåglarna med sina långa, smala näbbar är svåra att skilja åt med blotta ögat.

– Lund, tillsammans med flera andra svenska städer, visar att en klimatomställning är möjlig och banar vägen för världens städer att följa efter. Det ger hopp i en tid då den nationella politiken inte levererar det som krävs, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. One Planet City Challenge, OPCC, är ett globalt initiativ som utmanar städer att visa vägen mot en hållbar framtid.

Sillgrisslorna på Stora Karlsö är som en spegel av tillståndet i Östersjön. Forskningsresultat och påtryckningar från miljöorganisationer har drivit fram en rad politiska beslut, som lett till en enastående återhämtning för sillgrisslorna i Östersjön. Läs även detta: Igelkottar – nu gäller det att vi fortsätter räkna och rapportera! Redan nu visar medborgarforskningen resultat, men det är först när vi har långa mätserier som forskarna kan se hur vi kan hjälpa igelkottarna att bli fler.

I dag presenterades Styrmedelsutredningen. En utredning vars syfte är att utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. – Vi ser i utredningen att flera svåra beslut har skjutits på framtiden under denna mandatperiod. Det har skapat större utmaningar för Sverige att nå 2030 målen, men även senare klimatmål. Politikerna behöver skyndsamt genomföra utredningen i sin helhet, även de delar som kanske inte är lika tilltalande, säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF Sverige.

22 maj firas internationella dagen för biologisk mångfald, en dag för att öka kunskapen om arter och hur de kan bevaras. Vissa arter är särskilt betydelsefulla för ekosystemen, de kallas nyckelarter. Bland dessa finns fjällämmeln, sälgen och flera pollinerande insekter. Ordet biologisk mångfald har säkert florerat i medvetandet hos många den senaste tiden, inte minst i samband med att uppdateringen av den svenska rödlistan publicerades 24 mars.