Is this you? As a journalist, you can create a free Muck Rack account to customize your profile, list your contact preferences, and upload a portfolio of your best work.
Claim your profile
Articles by Linn Defruit
Peggy Flanagan skriver historia – blir första urfolkskvinnan i USA:s senat
Peggy Flanagan har skrivit historia genom att bli den första urfolkskvinnan som valts in i USA:s senat. Flanagan, som tillhör White Earth Band of Ojibwe i Minnesota, har under lång tid varit en tydlig röst för urfolks rättigheter, utbildning, barn och familjer samt ökad politisk representation.
Deb Haaland blir guvernör – första urfolkskvinnan på posten någonsin
Deb Haaland har vunnit guvernörsvalet i New Mexico med 57,3 procent av rösterna och blir därmed en central politisk gestalt i delstaten. Haaland är demokrat och var mellan 2021-2025 USA:s inrikesminister, med ansvar bland annat för nationalparker, naturresurser och frågor som rör urfolk. Hon skrev historia redan 2018 när hon, tillsammans med Sharice Davids, blev en av de första urfolksskvinnorna som valdes in i USA:s kongress.
Karin Vannar blir politisk vilde: ”Principer före makten”
Efter valet stod det klart att det tidigare styret, bestående av Samernas Väl, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Framtid Jokkmokk, inte fick tillräckligt många mandat för att kunna styra kommunen. Det har lett till att Samernas Väl har valt att byta samarbetskoalition. En partikollega de inte får med sig i bytet är partiledaren Karin Vannar, som stannar i det tidigare samarbetet.
Sametingsrådet i solidaritet med inuiterna efter spiralfallet
Sametingsrådet har antagit en solidaritetsförklaring till stöd för inuiterna på Grönland efter det så kallade spiralfallet. Uttalandet kommer efter att Grönlands regering nyligen lämnat in två expertrapporter om de mänskliga rättighetsaspekterna av spiralfallet. I solidaritetsförklaringen betonar rådet att fallet är en allvarlig kränkning av rätten till fysiskt självbestämmande, grundläggande mänskliga rättigheter och ursprungsbefolkningars rätt till självbestämmande.
Girku seanadanbargu mánáiguin ja nuoraiguin: ”Berrešii leat deháleabbo”
Dán jagi lea vihtta jagi dan rájes go Ruoŧa girku almmolaččat bivddii ándagassii sápmelaččain. Ándagassii átnun guoskkai girku historjjálaš láhttemiidda sámiid ektui, ja šattai oassin seanadanproseassas mii lea jođus. Moamaria Sparrock mielas lea sámi rihppaskuvla konkrehta ovdamearka dasa movt girku sáhttá ovdánit. – Sámi rihppaskuvlaleaira lea hui dehálaš seanadanbargui, doppe hal sámi nuorat ja Ruoŧa girku barget ovttas, dadjá son 15 minuhta Sámis prográmmas.
Kyrkans försoningsarbete med barn och unga: ”Borde vara viktigare”
I år är det fem år sedan Svenska kyrkan riktade en offentlig ursäkt till det samiska folket. Ursäkten handlade om kyrkans historiska agerande gentemot samer och blev en del av ett pågående försoningsarbete. För Moamaria Sparrock är den samiska konfirmationen ett konkret exempel på hur kyrkan kan arbeta framåt.
Sii muitalit rasisma, nállebiologiija ja vealahemiid birra
Girona kulturdálus Aurora lea Girona sámesearvi njeallje beaivvi lohkan jitnosit duohtavuođakommišuvnna loahpparaporttas ja muitalusgirjjis. – Ná mii dihttot – lohkat jitnosit. Deháleamos lea čájehit ahte dat gávdno, dadjá Siv Labba, Girona sámesearvi. Oktiibuot leat 16 olbmo geat lohket vurrolaga. Go SVT Sápmi galleda de lea áigi lohkat Duohtavuođakommišuvnna muitalusgirjji ”Jag frågar marken tyst om lov”. – Olbmot bohtet ja mannet, čohkkájit vehá gaska ja guldalit.
De ger liv åt berättelser om rasism, rasbiologi och förtryck
I Kirunas kulturhus Aurora har Kiruna sameförening läst högt i fyra dagar ur Sanningskommissionens för det samiska folkets rapport och berättelsebok. – Vi manifesterar på det här sättet – att läsa högt ur den här. Det viktiga är att visa att den finns, säger Siv Labba, Kiruna sameförening. Tillsammans är de 16 läsare som turats om att läsa. När SVT Sápmi besöker högläsningen är det dags att läsa ur Sanningskommissionens berättelsebok ”Jag frågar marken tyst om lov”.
22-åriga Mira lär sig ett av världens minsta språk: ”Känns befriande”
Umesamiska är ett av världens minsta språk och talas av cirka tjugo personer i hela världen. I Ammarnäs har deltagare från olika generationer samlats för att öva på språket. En av dem är 22-åriga Mira Dahlgren från Umeå. För henne handlar kursen om mer än att bara lära sig nya ord. – När man kommer hem och kan peka på saker och veta vad de heter på sitt eget språk känns det helt fantastiskt. Det känns typ befriande att man vet, och det känns jättekul, säger hon.
Maxida Märak áigeguovdil ođđa skearruin: ”Lean ožžon ođđa guldaleaddjiid”
Artista ja lávllačálli Maxida Märak lea áigeguovdil ođđa skearruin ”Ögonblick”. Skearrus leat persovnnalaš muitalusat ja garra dovddut ja lávllut leat buoremusat gullat live, oaivvilda son. – Lea olu mii dáhpáhuvvá dál, háliidin ráhkadit skearru mas lea vuolggasadji mu otná eallimis, dadjá son. Lea turneren guhká Dan musihka maid Märak lea ráhkadan maŋemus jagiid lea lojibut go dan mainna šattai dovddus go lei 20 jagi boaris. Muhto ii leat vel heaitán hip-hopain.
Se veckans avsnitt av GULÁ – ditt nyhetssvep på samiska
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video Gulá gör ett nyhetssvep över veckan som gått. Foto: Reuters I veckans avsnitt av Gulá – ditt nyhetssvep på samiska tar vi oss till Paris och de omfattande protester som pågår där. Vi får även se vi den unika mandarinanden som varit på besök i Luleå och får veta vilken samisk författare som nominerats till Augustpriset. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.
Albumaktuella Maxida Märak: ”Fått en helt ny publik”
Artisten och låtskrivaren Maxida Märak är tillbaka med sitt nya album Ögonblick. På skivan samlar hon personliga berättelser och starka känslor i visor som hörs bäst på livescen, menar hon. – Det är mycket som sker nu så jag ville skriva ett album utifrån var jag står med fötterna just nu, säger hon. Lång turné bakom sig Den musik som Märak skapat senaste åren är lugnare än den hon blev känd för som 20-åring, men än har hon inte släppt taget om hiphopen.
3 gažaldaga • Giellaealáskahttin: ”Ferte ipmirdit duođalašvuođa”
Annette Briksdal lea doavttirgrádastudeanta skandinávalaš gielain Oslo universitehtas. Son dutká váhnemiid rolla ealáskahttinproseassain. Foto: Linn Defruit Máŋga sámi giela leat áitojuvvon ja fertejit nannejuvvot, vai sáhttet viidásetfievrriduvvot ođđa buolvvaide. Anette Briksdal lea Oslo universitehta doavttirgrádastudeanta, ja su dutkan čalmmustahttá váhnemiid rolla sámegielaid ealáskahttimis. – Leat ovdamearkkat doaibmabijuide mat duođai doibmet, lohká son.
Tre frågor om språkrevitalisering: ”Man måste förstå allvaret”
Annette Briksdal är doktorand i skandinaviska språk vid Oslo universitet. Hon undersöker föräldrarnas roll under revitaliseringsprocesser. Foto: Linn Defruit Flera av de samiska språken är hotade och behöver stärkas för att kunna föras vidare till nya generationer. Anette Briksdal är doktorand vid Oslo universitet och hon forskar om föräldrars roll vid revitalisering av de samiska språken. – Det finns exempel på saker som faktiskt fungerar, säger hon.
Brister i skolans undervisning om samer – trots krav i läroplanen
Han är 25 år och gick grundskolan i Stockholm. Han var elva år när undervisningen om samer blev obligatorisk och upplever informationen som bristfällig. – Det kändes nästan som om man talade om något folk långt borta. Man fick ingen upplevelse av att det är människor som bor i samma land, säger han. Stora kunskapsluckor Maximilan Borg vittnar om stora kunskapsluckor bland andra personer i hans ålder. – Det finns många myter som hänger kvar, till exempel att alla samer ska ha renar.
Son háliida davviriikkalaš ovttasbarggu duohtavuođakommišuvnna maŋŋel: ”Dárbbašlaš”
Dál go ruoŧa duohtavuođakommišuvnna loahpparaporta lea almmuhuvvon, de lea boahtte lávki mo bargu galgá čuovvoluvvot. Kommišuvdnalahttu Laila Susanne Vars lokte Suoma ja Norgga vásáhusaid. Doaibmabidju sihke Suoma ja Norgga bealde lea ahte Sámediggi lea leamaš guovddážis čuovvolanbarggus, mun sávan seamma dáhpáhuvvá Ruoŧa bealde, dadjá son. Dán vahku 15 minuhta Sámi-prográmmas mii jearrat: Mii dál dáhpáhuvvá?
Hon vill se nordiskt samarbete efter sanningskommissionen: ”Det krävs”
När den svenska sanningskommissionens slutrapport nu har lämnats in riktas blickarna mot hur arbetet ska följas upp. Laila Susanne Vars, ledamot i kommissionen, lyfter fram erfarenheter från Finlands och Norges uppföljningsarbete. – En åtgärd på både finsk och norsk sida är att Sametinget haft en central roll i uppföljningsarbetet, så hoppas jag också att det blir på svensk sida, säger hon. I veckans avsnitt av 15 minuter från Sápmi söker vi frågan: vad händer nu?
Beaivvášpanelat sáhttet dustet El Niño váikkuhusaid: ”Elrávdnji miehtá jándora”
Jagi 2024 lei hirbmat goikkádat suddjejuvvon guovllus Brasilia arvevuovddis. Arapium-álbmogii lea Arapiuneatnu áidna geaidnu máilbmái, ja dat lea bággen sin jurddašit ođđasit mo sii galget ovdánit. Geassemánus bijai báikegoddi eret dieselgeneráhtoriid ja dan sadjái bidje beaivvášpanelaid mii sihkkarastá ahte lea luohtehahtti fápmu sihke elrávdnjái ja čáhcái. – Mánát besset dál varas proteiinna borrat, eaige dárbbaš konsearvvaid borrát. Mii sáhttit dál várás dávviriid vurkkodit go mis lea elrávdnji.
Solpaneler kan vara räddning inför årets El Niño: ”Har el hela dygnet”
2024 drabbades samhällen djupt inne i ett skyddat område av Brasiliens regnskog av svår torka. För Arapiumfolket är Arapiunsfloden den enda vägen ut till omvärlden, vilket har gjort att de behövt tänka om. I juni ställde samhället om från dieselgeneratorer till solpaneler, något som gett samhället en pålitlig källa till både el och vatten. – Barnen behöver inte äta konserver mer utan kan få färskt protein. Vi har möjlighet att förvara det nu när vi har el hela dagen, säger rektorn Rosenilce Cruz.
Lars-Miguel Utsi loahpparaporttas: ”Dárkkistandoaimmat dárbbašuvvojit”
Go Sáminuorra ovddidii Duohtavuođakommišuvnna gáibádusa fargga guoktelot jagi dás ovdal, de lei sin áigumuš čalmmustahttit servodaga fápmostruktuvrra. Go gáibádus hábmejuvvui 2008:s Lars-Miguel Utsi lei nuoraidorganisašuvnna ságadoalli, ja son lea lohkan ávzzuhusaid, 18 jagi maŋŋel, maid kommišuvdna dál lea ovdanbuktán. – Go lean lohkan evttohusaid, de lea ollu mii lea buorre.
Lars-Miguel Utsi om slutrapporten: ”Behövs kontrollfunktioner”
När Sáminuorra för snart två decennier sedan lyfte kravet på en sanningskommission handlade det om en dröm att synliggöra maktstrukturer i samhället. Lars-Miguel Utsi var ordförande för ungdomsorganisationen när kravet formulerades 2008 och han har läst de uppmaningar som kommissionen nu lagt fram 18 år senare.
Maŋŋel Himalayariđu: ”Sullasaš rihtu sáhttá dáhpáhuvvat Ruoŧas”
Ođđa analysa dutkanovttasbarggus World Weather Attribution čujuha máŋga siva borgemánu jiehkerihtui mii fierai Nepala ja Tibehta gaskka gos oasit gáissis ja jiehkejieŋain irre ja dagahedje cahce-, láire- ja geađgedulvvi. Dutkit oaivvildit ahte lieggasit dálkkádat leat rievdadan Himalaya dilálašvuođaid. Dađistaga go jiehkit suddet ja agibeaiduollu sudda, de luonddahuvvet dat bealit mat ovdal leat doalahan báktevuođu čoahkis.
Efter raset i Himalaya: ”Liknande kan hända i Sverige”
En ny analys från forskningssamarbetet World Weather Attribution pekar på flera orsaker bakom glaciärraset mellan Nepal och Tibet i augusti där en stor massa av berg och glaciäris kollapsade och utlöste en flod av vatten, lera och sten. Forskarna menar, bland annat, att ett varmare klimat förändrat förutsättningarna i Himalaya. När glaciärer drar sig tillbaka och permafrosten tinar försvagas det som tidigare bundit samman berggrunden.
Kulturministtar geigema birra: ”Ferte geahččat ovddosguvlui”
Kommišuvdna lea guorahallan stáhta politihka sápmelaččaid ektui ja váikkuhusaid sámi álbmogii, dainna áigumušain ahte veahkehit soabadeapmái ja viidáset bargui sámi vuoigatvuođaiguin. – Mun lean ilus go kommišuvnna bargu lea bistán dán njealji jagis. Mis lea leamaš buorre gulahallan proseassa áiggi, ja lea hui illudahtti dál oažžut loahpparaportta, dadjá Liljestrand.
Sáminuorra ville se en sanningskommission redan 2008: ”En stor dag”
Det var redan 2008 som ungdomsorganisationen Sáminuorra krävde en sanningskommission av dåvarande regering. Det året startade Kanada sin Sannings- och försoningskommission, som blev färdig 2015. För samiska folket skulle det komma att dröja 13 år innan utredningen drog igång. – Jag skulle säga att det är en historisk dag men den blir ju bara historisk på riktigt om det faktiskt sker en verklig förändring, säger Tyra Fjellgren, styrelseledamot i Sáminuorra.
Kulturministern om överlämningen: ”Måste blicka framåt”
Kommissionen har granskat statens politik gentemot samer och konsekvenserna för det samiska folket, med målet att bidra till försoning och ett fortsatt arbete för samiska rättigheter. – Jag är glad över att den här kommissionen har pågått under de här fyra åren och jag tycker att vi har haft en god dialog och det känns väldigt fint att få stå här och ta emot den idag, säger Liljestrand.
Direkt från Östersund: Överlämning av Sanningskommissionens slutrapport
Äntligen! • Äntligen! Glad och nöjd. Hoppas att staten tar sitt ansvar! Emil • Jag är bara medborgare, men tillåt mig att gå först. Jag ber genuint samerna om ursäkt för vad mina förfäder/mödrar har orsakat er. Det var fel av dom. LeRockmaster • Vad kan hända nu? Det som händer nu är att Sanningskommissionen överlämnar 71 uppmaningar och 49 förslag som staten får ta ställning till.
Sámiid duohtavuođakommišuvdna loahpahuvvo: ”Hástaleaddji ja váttis bargu”
Duohtavuođakommišuvdna sámi álbmoga várás álggahuvvui 2021:s dainna ulbmiliin ahte stáhta ja sápmelaččat galget soabadit. Kommišuvdna lea vihtta jagi earret iežá čohkken ja analyseren duođaštusaid das mo sámi álbmot lea gieđahallojuvvon áiggiid čáđá. – Mun lean oahppan nu ollu min servodaga birra, dadjá čálli Marja-Kristin Skum. Badjel 300 vihtanuššama Loahpparaporttas leat rávvagat movt stáhta berre viidásat bargat soabadanproseassain.
Slutet av samiska sanningskommissionen: ”Varit utmanande och svårt”
Sanningskommissionen för det samiska folket startade 2021 med syftet att försona staten och samerna. Under fem år har kommissionen, bland annat, samlat in och analyserat vittnesmål om hur samerna behandlats under århundraden. – Jag har lärt mig så mycket om vårt samhälle, säger sekreteraren Marja-Kristin Skum. Över 300 vittnesmål Slutbetänkandet innehåller rekommendationer på hur staten ska arbeta vidare med försoningen.
Joavku suodjala Colombia eamiálbmogiid – oažžu olmmošvuoigatvuođa bálkkašumi
Rafto-bálkkašupmi geigejuvvui Norggas gaskavahko. Bálkkašupmi geigejuvvui ”The Collegiate Body of Guardians of the Atrato River” nammasaš colombialaš biras- ja álbmotaktivistajovkui. Joavku lea dovddus birasbilideamibarggu ovddas ja go dat bealušta eamiálbmogiid vuoigatvuođaid, earret iežá Atrato-joga eamiálbmogiid vuoigatvuođaid Colombias.
Colombia fortsatt dödligast för miljöaktivister – mottar Rafto-pris
Under onsdagen delades årets Rafto-pris ut Norge. Priset gick till den Colombianska miljö- och markaktivist-gruppen ”The Collegiate Body of Guardians of the Atrato River”. Gruppen är känd för sitt arbete mot miljöförstöring och för att försvara rättigheterna för, bland annat, ursprungsbefolkningar som bor längs Atratofloden i Colombia.
Norgga stáhta gáibida 1,2 miljon ruvnnu Ruvhten sijtes
Norgga stáhta manná diggái gáibidit bággosáhku sullii 1,2 miljon ruvnnu Ruvhten Sijtes, dieđiha NRK Sápmi. Duogáš lea ahte Ruoŧa bohccot leat máŋggaid jagiid leamaš Norgga bealde, stuora rabas guovlluin Femundena Davvi-Østerdalen nuorttabealde. Norgga njuolggadusaid jelgii eai galgga bohccot guohtut guovllus cuoŋománu 30. beaivvi maŋŋel. Geasset galget jeahkálat ja iežá šattut áhtet sihkkarastit buori dálveguohtuma Norgga boazoeaiggádiidda.
Norska staten kräver 1,2 miljoner kronor av Ruvhten sijte
Den norska staten går till domstol för att driva in en tvångsavgift på omkring 1,2 miljoner norska kronor från Ruvhten Sijte. Det rapporterar NRK Sápmi. Bakgrunden är att renar från den svenska sidan under flera år har befunnit sig på norskt territorium, i de stora öppna områdena öster om Femunden i Nord-Østerdalen. Enligt de norska reglerna ska renarna inte beta i området efter den 30 april.
Sámelistu ja Samernas Väl dahkaba sihke buori ja heajos válggaid
Dat guokte sámi bellodaga leaba áidnalunddot go bargabat áššiiguin maid ii oktage iežá bellodat Ruoŧas bargga. Muhto dán jagi válggain orru leamen nu ahte Sámelistu oažžu olahus ollu jienaid ja Samernas Väl gis dahka heajumus válggaid 1998 rájis. – Mii leat maŋemus áigodagas leamaš eanetlogus, ja mun dovddan ahte min jienasteaddjit leat dan válljen, ahte mii galgat sáhttit joatkit váikkuhit gielddapolitihka, dadjá Åsa Larsson Blind.
Sámelistu och Samernas Väl går mot topp- och bottenval
De två samiska partierna är unika i sitt slag och driver frågor som inget annat parti i Sverige gör. Men i årets val ser Sámelistu ut att få rekordmånga röster samtidigt som Samernas Väl gör sitt sämsta val sedan 1998. – Vi har suttit i majoritet den senaste mandatperioden och jag upplever att det är det som våra väljare har lagt sin röst på, att vi ska kunna fortsätta vara med och påverka kommunpolitiken, säger Åsa Larsson Blind.
Mårten Johansson (MP): ”Fertet muitit sii geat eai leat čearumielláhttut”
SVT Sápmi dáhtto gažadit sámi evttohasaid geat servet riikkabeaiválggaide. Mårten Johansson (MP) lea dán ráiddu guoktenuppelogát evttohas. Mårten Johansson lea Birasbellodaga sátnejođiheaddji Likssjuos ja lea oktanuppelogát namma riikkabeailisttus. Son dadjá ahte áigo loktet áššiid mat gusket Davvi-Ruoŧa siseatnamii riikkabeaivvis.
Mårten Johansson (MP): ”Vi får inte glömma dem utanför samebyarna”
SVT Sápmi har som ambition att möta de samiska företrädarna som kandiderar till riksdagen. Mårten Johansson (MP) är den tolfte kandidaten i serien. Mårten Johansson är ordförande i Miljöpartiet i Lycksele och står på plats elva på riksdagslistan. Han menar att han kan bidra till att lyfta frågor om Norrlands inland i riksdagen.
Daniel Johansson (Gb): ”Mii dárbbašit ratifiseret ILO169”
SVT Sápmi háliida gažadit sámi ovddasteddjiid geat servet riikkabeaiválggaide. Daniel Johansson (Gb) lea ráiddu ovccát evttohas. Johansson lea eret Luspies ja sus lea nanu gieldda- ja guovlopolitihkalaš duogáš. Son lea maid máŋggaid jagiid leamaš Västerbottena Leanastivrra Gurutbellodaga guovloságadoalli. – Mun sáhtán addit mávssolaš máhtu sámi geahččanguovllus, ja dan lean juo dahkan bellodagas, dadjá son. ”Iežá lágat” Sámi vuoigatvuođat ja áššit leat su váimmu lahka.
Daniel Johansson (V): ”Vi behöver ratificera ILO169”
SVT Sápmi har som ambition att möta de samiska företrädarna som kandiderar till riksdagen. Daniel Johansson (V) är den nionde kandidaten i serien. Johansson kommer från Storuman och har en lång erfarenhet som kommun- och regionpolitiker. Han har även varit distriktsordförande för Vänsterpartiet i Västerbotten i flera år. – Till det samiska perspektivet tror jag att jag kan tillföra mycket och det har jag redan gjort till partiet, säger han.
Karin Thomasson (Bb): ”Álggahit ođđasit Láidunlávdegotti”
SVT Sámis lea ambišuvdna deaivvadit buot sámi ovddasteddjiiguin geat leat riikkabeaiveevttohasat. Karin Thomasson (Bb) lea gávccát kandidáhtta ráiddus. Karin Thomasson lea áirras eanadikkis ja Jïemhten-Herjedaelien Birasbellodaga stivrras. Bistevašvuohta ja sámiid searvadahttin leat áššit main son berošta. – Áššit dego gii galgá mearridit eatnamiin ja čázadagain, ahte sámi álbmot, čearut ja eará sámi organisašuvnnat duođaš besset gullot dain áššiin, dadjá son.
Karin Thomasson (MP): ”Återuppta Renmarkskommittén”
SVT Sápmi har som ambition att möta de samiska företrädarna som kandiderar till riksdagen. Karin Thomasson (MP) är den åttonde kandidaten i serien. Karin Thomasson är ledamot i regionfullmäktige och styrelsen för Miljöpartiet Jämtland Härjedalen. Hållbarhetsfrågor och samisk inkludering är något hon intresserar sig för.
Krister Pounu (KD): Jáhkán ahte sáhtálin šaddat šaldehuksejeaddji”
SVT Sápmi áigo deaivat sámi ovttasteaddjiid geat kándiderejit Riikabeaivviide ja vuosttas lea Krister Pounu (KD) Gironis eret. Krister Pounu leai evttohas Riikabeaivviide 2022 ja searvá maid dán jagás válggaide. Son lea leamaš aktiivalaš Krittalašdemohkráhta badjealas ovcci jagi ja oaidná rievdadeamiid, earret iežá lea bellodat sturron gielddapolitihkkas. Bellodat lea leamaš meastta unnimus bellodat ja dal lea nubbin stuorimus bellodat.
Krister Pounu (KD): ”Jag tror att jag kan vara brobyggare”
SVT Sápmi har som ambition att möta de samiska företrädarna som kandiderar till riksdagen och Krister Pounu (KD) från Kiruna är först ut. Krister Pounu kandiderade till riksdagen 2022 och ställer även upp i årets val. Han har strax över nio aktiva år inom Kristdemokraterna och han ser att det har blivit förändringar, bland annat har partiet vuxit i den kommunal politiken från att varit bland de minsta till att nu vara näst störst.
40 000 nya väljare i Sápmi: ”Viktigt att bevara naturen”
SVT Sápmi har träffat Per-Joel Blind, Hanna Partapuoli Blind och Cornelia Stenlund, och andra förstagångsväljare, för att höra vad deras hjärtefrågor är i valet 2026. Foto: Sara Juuso/Nadia Kielatis Inför årets val är det drygt 40 000 förstagångsväljare i Sápmi. Men vad för typ av politik vill unga se? SVT Sápmi har träffat samiska förstagångsväljare i Norrbotten för att höra vad deras hjärtefrågor är. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.
Marianne Gråik: ”Kungahuset har alltid funnits till hands”
Under fredagsmorgonen avled kung Harald den V i Oslo efter en lång tids sjukdom. Kungen blev 89 år gammal. Han blev känd som en kung som brydde sig om hela Norge och bandet mellan samerna och kungen var helt speciellt. – Vi såg ju det senast när ungdomar protesterade utanför det norska Regeringskansliet för några år sen och man inte fick till något möte där utan man fick gå vidare till kungahuset och kungen och där blev man insläppt och fick framföra sina protester, säger Gråik.
Miljardssumma i ersättning till grönländska kvinnor efter spiraltvång
Mellan 1960 och 1991 fick minst 4500 grönländska kvinnor spiraler insatta mot sin vilja. En del visste inte ens om att ingreppet utfördes. Och unga flickor kunde få den insatt utan att föräldrarna informerades. Tanken, från danska staten, var att begränsa antalet grönländska barn. Hundratals grönländska kvinnor har sedan dess stämt danska staten på 300 000 danska kronor var för det trauma som de genomgått.
Kernell ođđa filbma sáhttá evttohuvvot Oscarbálkkašupmái: ”Hui ilus”
Filbmabádden mii ollásit lei luonddu ja boazodoalu hálddus, nu govvida Amanda Kernell iežas ođđaseamos filmma ”Garrat du Váimmu/Gör hjärtat hårt”. Filmmas lea máilmmivuosttaščájáhus Toronto filbmafestiválas čakčamánus. – Ollu filmmas lea eakti. Ovdamearka dihte miessemearkuma ii mana dahkaluddat. Sáhttá bidjat neavttáriid govvii, muhto ieš alddis miessemearkun lea duođas lea duohta ja mun jáhkán ahte geahččit oidnet dan. Mearka lea albma, ja mun jáhkán ahte olbmot oidnet dan, muitala Kernell.
Eanet oahppit go goassege ovdal álget Sámiid oahpahusguovddážii
Dán vahku álggii čavčča lohkanbadji Sámiid oahpahusguovddážis. Dán jagi leat boahtán eanet ohcamušat ja ollesjahkeoahppit go goassege ovdal. – Lea buorre dovdu, somá ahte viimmat álgá ja ahte leat nu máŋggas geat geat álggahit vuođđojagi, dadjá Lars-Miguel Utsi, rektor. Nadja Mikkelsen, Gironis eret, lea okta dain ođđa oahppiin. – Lean ohcan diehke vai beasan dudjot nu olu go vejolaš, suokkardit ja oahppat eanet minsttarin, dadjá son.
Rekordmånga startar höstterminen på Samernas
Den här veckan startar höstterminen på samernas utbildningscentrum. I år har de haft rekordmånga ansökningar och rekordmånga antagna helårsstudenter. – Det är en bra känsla, riktigt roligt att det äntligen drar igång och att det är så många nya som har börjat sitt grundår, säger Lars-Miguel Utsi, rektor. Nadja Mikkelsen från Kiruna är en av de nya studenterna. – Jag har sökt hit för att kunna lägga så mycket tid som möjligt på duodji, kunna utforska och lära mig mer om mönster, säger hon.
Kernells nya film kan bli Sveriges Oscarsbidrag: ”Otroligt glad”
En filminspelning som legat helt i händerna på naturen och renskötseln, så beskriver Amanda Kernell sin senaste film Garrat du Váimmu/Gör hjärtat hårt. Filmen står inför världspremiär på Toronto Film Festival i september. – Mycket i filmen är helt äkta, man kan inte fejka en kalvmärkning till exempel, man kan sätta in skådespelare i bilden men själva märkningen är på riktigt och det tror jag att publiken kommer se, säger Kernell.
Show More
loading
Actions
Is this you?
As a journalist, you can create a free Muck Rack account to customize your profile, list your contact preferences, and upload a portfolio of your best work.Get in touch with Linn
Contact Linn, search articles and posts on X, monitor coverage, and track replies from one place.
Learn more about Muck Rack