Is this you? As a journalist, you can create a free Muck Rack account to customize your profile, list your contact preferences, and upload a portfolio of your best work.
Claim your profile
Articles by Nadia Kielatis
26-åriga Marja-Lisa bygger sin egen njalla
En njalla är en typ av samisk förrådsbyggnad. Den användes för att förvara mat, redskap och andra saker skyddat från fukt, snö och djur som möss och rovdjur. Byggnadstypen påminner om en stolpbod, men är kopplad till samisk byggnadstradition. Vanligtvis slöjdar 26-åriga Marja-Lisa Rannerud mindre föremål, såsom knivar och kåsor. Nu när hon fick chansen att prova på att timra så tog hon den. – När man gör knivar och kåsor då arbetar man nära. Nu är det bra att ta ett steg tillbaka och kika, säger hon.
26-jagásj Marja-Lisa bidtji njaláv
Njalla l timbardam ájtte mij tjuodtju stålpa nanna ájggomusájn hieredit juhtusijt sisi boahtet. Dat la prosjevta Máhto årudahka baktu mij Laponia tjuottjodus dåjmaduvvá aktan Sámi duodjijn. Dábálattjat 26-jagásj Marja-Lisa Rannerud duodjuha unnep gávnijt degu nijbijt ja guvsijt. Ja dal gå oattjoj máhttelisvuodav gähttjalit timbardit de sån váldij dav. – Gå dahká nijbijt ja guvsijt de barggá ållu lahka duojev, dal la buorre åni murddet ja dassta gähttjat, sån javlla.
Kernell válljidallam ånijlisstaj European Film Awardsij
Amanda Kernell oadtju guddnebálkkáv filmmafestivalan San Sebastiánan. Foto: JUAN HERRERO Amanda Kernella filmma Garrat du váimmu – Brace Your Heart la oadtjum ådå dåbdåstimev. Filmma l válljidum ånilisstuj European Film Awards:aj, mij la akta Eurohpas stuoremus vuojtobálkás. Ånijlissta l unnep tjoahkke, dárkkelis válljiduvvam kandidáhtajs ma li mannam vijddábut stuorep juohkusis ja dal máhtti oadtjot virgálasj nammadimev vuojtobálkkáj.
Kernell utvald till kortlistan för European Film Awards
Amanda Kernell tar emot utmärkelsen för bästa regi för filmen ”Brace Your Heart” på filmfestivalen i San Sebastián tidigare i år. Foto: JUAN HERRERO Amanda Kernells långfilm Garrat du váimmu – Brace Your Heart har fått ett nytt erkännande. Filmen har valts ut till kortlistan för European Film Awards, en av Europas främsta filmutmärkelser.
Sån rahtja julevsámegiela åvdås: ”Boahtte buolvvaj”
26-jahkásasj Agnes-Máriddja Rimpi, Jåhkåmåhkes, la ålles iellemav rahtjam julevsámegielav bisodit. Birrusij 800 ulmutja ságasti gielav. – Giella l ham oasse ietjas identitehtas ja dat la ham dajna mån rahtjav árgan. ”Sihtá gielav vaddet” Gájka sámegiela li ájtteduvvam ja giela ådåsisväddjádibme manna ilá suojmma. Da vihtta sámegiela mij gávnnuji Svierigin adni umasse vidjura, duola degu galles hoalle gávnnuji ja máhttelisvuodav giellateknologiddjav adnet.
Ella-Karin, 19, háliida čalmmustahttit sámegielaid goartastohkain
Dat lea dábálaš goartastohkka maid Ella-Karin lea ráhkadan, muhto duogábealde leat sámi govat ja sámi teaksta. Son atná ahte sámegiella ii oidno doarvái servvodagas, dasto bođii jurdda. – Háliidin ráhkadit juoidá mii lea árgabeaivválaš ja man sáhttá geavahit, goartastohka hal sáhttá geavahit. Dat dovdo persovnnalaš go dat čalmmustahttá min kultuvrra ja giela, dadjá Nårsa. Fiinna ja stiillalaš detálja Son lohká julevsámegiela skuvllas muhto dadjá ahte su veagas leat hupman biŧonsámegiela.
19-åriga Ella-Karin vill synliggöra samiska språken genom kortspel
Vi använder kakor: vad du behöver veta SVT är ett public service-bolag med uppdrag att bedriva TV-verksamhet i allmänhetens tjänst. För att kunna göra detta använder vi kakor och liknande teknologier som läser av information från din enhet, t.ex. din dator eller din mobil, eller lämnar information på den. Vissa av dessa är nödvändiga för att våra tjänster över huvudtaget ska fungera, t.ex. för att vi ska minnas dina inställningar för språk, ljud och video.
Katarina Spik Skum la dán jahkásasj Årets Formbärare 2026
Duodjár ja dájddár Katarina Spik Skum la válljidum dán jahkásasj Årets Formbärare 2026, guddnebálkká vatteduvvá Svensk Form dajvaksiebrijs. Bálkká tjalmájduhttá ulmutjijt, organisjåvnåjt ja vidnudagájt ma sjuoggelisvuoda ja sebrudakoassálasstema tjadá åvddånahttá ja tjalmostahttá hámev ja nannudagáv sijá dajvagin. Arvusmahttemin mierredimjuogos bajet Katarina Spik Skuma máhtukvuohta aktidit árbbedábev dán ájggásasj hámijn.
Samisk slöjd och samtida formspråk gav Katarina Spik Skum pris
Slöjdaren och konstnären Katarina Spik Skum har utsetts till Årets Formbärare 2026, en hedersbetygelse som delas ut av Svensk Forms regionalföreningar. Utmärkelsen uppmärksammar personer, organisationer, företag och initiativ som genom kreativitet och samhällsengagemang utvecklar och synliggör form, design och hållbarhet i sin region. I juryns motivering lyfts Katarina Spik Skums förmåga att förena samisk tradition med ett eget samtida formspråk.
Dal álggá ådåsprográmma GULÁ!
Ådå prográmma sihtá vaddet vuogev vuojnnet ja gulldalit ienep julevsámegielav árggabiejven. Juohkka váhko oattjo tjoahkkájgessusav dan váhko stuorámus ådåsijs ulmijn oahppat ienep sámegielav. – Mån álggiv låhkåt sámegielav ja dåbddiv dat lij degu rájgge, mån åhtsåliv materiálav mij hähpá midjijda gudi li vuorrasabbo ja mij la miellodahtte, javlla prográmmajådediddje Ida Åstot.
Nu startar det samiska nyhetssvepet GULÁ!
Ett nytt program vill ge ett mer vardagsnära sätt att kunna konsumera lulesamiska. Varje vecka får du ett nyhetssvep kring veckans stora snackisar med målet att du ska lära dig mer samiska. – Jag började läsa samiska och kände att det fanns som ett hål, jag saknade material för oss som är lite äldre som också känns intressant, säger programledaren Ida Åstot. Ur bristen på läromedel föddes idén om GULÁ! – Jag har läst många barnböcker och det är bra med grammatik men ämnena är ju lite tråkiga.
Maŋŋel Himalayariđu: ”Sullasaš rihtu sáhttá dáhpáhuvvat Ruoŧas”
Ođđa analysa dutkanovttasbarggus World Weather Attribution čujuha máŋga siva borgemánu jiehkerihtui mii fierai Nepala ja Tibehta gaskka gos oasit gáissis ja jiehkejieŋain irre ja dagahedje cahce-, láire- ja geađgedulvvi. Dutkit oaivvildit ahte lieggasit dálkkádat leat rievdadan Himalaya dilálašvuođaid. Dađistaga go jiehkit suddet ja agibeaiduollu sudda, de luonddahuvvet dat bealit mat ovdal leat doalahan báktevuođu čoahkis.
Efter raset i Himalaya: ”Liknande kan hända i Sverige”
En ny analys från forskningssamarbetet World Weather Attribution pekar på flera orsaker bakom glaciärraset mellan Nepal och Tibet i augusti där en stor massa av berg och glaciäris kollapsade och utlöste en flod av vatten, lera och sten. Forskarna menar, bland annat, att ett varmare klimat förändrat förutsättningarna i Himalaya. När glaciärer drar sig tillbaka och permafrosten tinar försvagas det som tidigare bundit samman berggrunden.
Sån vihtanasstá Duohtavuohtakommisjåvnå giehttogirjen: ''Låssåk''
Britt-Inger Tuorda, Jiellevárre, la akta dajs gudi l giehttom ja vaddám biehkev suv ietjat iellemis Duohtavuohtakommisjåvnå bargguj. Sunji l aj ájnas årrum jienav vaddet suv vuorrasijda, ma e desti gávnnu, ja giehttot sijá vásádusá birra. Sån jáhkká sjaddá låssåk gulldalit gájka giehtojt. – Sidáv gullat mejt mij sáme li javllam ja gulldalit vihtanasstemijt. Miján ham li tjáhppis låssis giehto, sån javlla.
Hon vittnar i Sanningskommissionens berättelsebok: ”Tungt”
Britt-Inger Tuorda, Gällivare, är en av dem som har berättat om sitt liv till Sanningskommissionen för det samiska folket. För henne har det varit viktigt att ge en röst till de äldre som inte längre finns kvar och kan berätta om sina upplevelser. – Jag vill höra vad vi samer har sagt och jag vill lyssna på vittnesmålen. Vi har ju svarta tunga berättelser, säger hon.
Maori válldin gáhtomin gielav ruoptus: ”Aneda jali biesste”
Giella l bierggim vargga sämmiláhkáj degu sámegiella, assimilerimpolitijkkajn gånnå iemeálmmuga li buorggum iednegielav anedit. Shane Taurima la dåjmadakoajvve tv-oassesiebren Maori television. Sån la maori ja máhttá dal maorigielav ságastit, ja dat la boados garra bargos mejt álmmuk la dahkam giella hárráj. – Ij máhttep ber mánájda dårvustit, hähttu gávnnat máhttelisvuohta mánájda, nuorajda, ållessjattugijda ja áhkojda ja ádjájda gielav anedit, sån javlla.
''Le sáhka viessomis'' – lågådallam mij bavrrit duosstat gatjádit
Rijkalasj iesjsårmmimhieredimbiejvve la 10. biejve ragátmánon. Máhttudakvärmmádahka sáme varresvuohtaj la dan diehti dåjmadam lågådallamav sáme perspektijvajn, Lågådallam la Suicide Zero álgos dahkam. – Dat la buorre ja ájnas nävvo mij hiehpá sámeálmmugij, javlla Kuoljok. Vuodoulmme lågådallamijn la vaddet diedov mejt máhttá dahkat jus jáhkká soames nievret viessu ja ájádallá iesjsårmmima birra.
Snart finns föreläsningen Våga fråga i samisk version
Den nationella suicidpreventionsdagen infaller den 10 september. Inför årets dag har nu Kunskapsnätverket för samiskt hälsa kompletterat en föreläsning, framtagen av Suicide Zero, med samiska erfarenheter och perspektiv. – Det är ett bra och viktigt material som kommer att passa den samiska befolkningen, säger Kuoljok. Syftet med föreläsningen är att ge grundläggande kunskap om vad man kan göra om man misstänker att någon har det kämpigt och har tankar på att ta sitt liv.
Sån jårggål dåbdos girjijt julevsábmáj: ''Gievrrot giela stáhtusav''
Guoktalåknieljejagák Are Tjihkkom, Divtasvuonas, vuojnij ienemus girje sábmáj lij mánájda ja åhtsålij ietjá lágasj girje ma li nuorajda ja ållesjattugijda. – Gå jåvsåt joarkkaskåvllåálldarij de girje nåhkku maŋenagi, javlla Tjihkkom. Sån álgij barggat jårggålimijn ja maŋutjissaj ietjas almmudagáv álgadij. Jårggålibme ja almmudahka l sunji lijggebarggon dán båttå gå sån lingvistijkav låhkå Oslo universitehtan.
Han översätter kända böcker till lulesamiska: ”Stärker språkets status”
24-åriga Are Tjihkkom från norska Tysfjord såg att de flesta böcker på samiska var barnböcker och han saknade själv böcker som riktade sig till unga och vuxna. – När man kommer till gymnasieåldern då tar böckerna slut efter hand, säger Tjihkkom. Han började att arbeta med översättningar och tillslut startade han ett bokförlag.
40 000 nya väljare i Sápmi: ”Viktigt att bevara naturen”
SVT Sápmi har träffat Per-Joel Blind, Hanna Partapuoli Blind och Cornelia Stenlund, och andra förstagångsväljare, för att höra vad deras hjärtefrågor är i valet 2026. Foto: Sara Juuso/Nadia Kielatis Inför årets val är det drygt 40 000 förstagångsväljare i Sápmi. Men vad för typ av politik vill unga se? SVT Sápmi har träffat samiska förstagångsväljare i Norrbotten för att höra vad deras hjärtefrågor är. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.
Guhtta ođđa ohcanlobi uránaroggamii Sámis: ”Fuolastuhtti”
Ođđajagimánus attii ráđđehus lobi roggat urána Ruoŧas. Dán rádjái lea Bergsstaten dohkkehan guhtta ohcanlobi Sámis. Njeallje dain leat Árjjátluovi gielddas, mii dáid 58 maŋemus jagiid lea leamaš guovddážis vejolaš uránaroggama dihte. – Dušše dat iskan maid sii galget čađahit lea árrun, dadjá Lars Miguel Utsi, Váikkuha njeallje čearu Guoktelogi jagi áigi iske uránagávdnosiid Árjjátluovis, dalle iske Pleutajogas, Guorbaváris ja Lábbasis, Luokta-Mávaža guohtuneatnamiin.
Badjelánndas leat ođđa guopparsládja gávdnan- oaččui guovllu nama
Dutkan Badjelánndas lea bistán máŋga jagi, ja ollu dutkit miehtá máilmmi leat bargan guovllus dán áigodagas. Beroštupmi Badjelánndai bohciidii mu mielas danin go orui nu gelddolaš, lohká jeagelspesialista Raul Vicente. Son ja Robin Isaksson – gii fuomášii guoppara – leaba bagadan dan dieđalaš birrasii. – Mii válljiimet guobbarii addit dán guovllu nama gos dat gávdnui, vai lea čanastat guvlui ja eamiálbmogii, dadjá Raul Vicente.
Nyupptäckt svamp i Badjelánnda – fick namn efter Sápmi
Forskningen i Badjelánnda har pågått under flera år, och ett flertal olika forskare från olika delar av världen har arbetat i området under åren. Varför man har intresserat sig för just Badjelánnda beror enligt lavspecialisten Raul Vicente på ren nyfikenhet. Det är han, tillsammans med Robin Isaksson som hittade svampen, som beskrivit den för vetenskapen. – Vi valde att döpa den efter området där den hittades för att knyta an till regionen och ursprungsbefolkningen, säger Raul Vicente.
Dá gilvvu jođiheaddji muitala SM-gilvvuin: ”Mii beassat čoahkkanit”
Plánen lea leamaš jođus geassemánu rájes, ja lea leamaš issoras hušša ordnet buot oanehis áiggis. Signe Rensberg, gii lea Daastan Siebrie miellahttu, lea dán vahkkoloahpa gilvvuid jođiheaddji Staares. – Leai veaháš váttis go mii eat goassege leat lágidan sámemeašttirgilvvuid, muhto mii leat goit geahččalan bargat, dadjá Rensberg. Lea ollu leamaš bargu dáiguin gilvvuiguin, ordnet gilvošillju, bargiid, gilvaleaddjiide orrunsajiid ja gussiide doaimmaid.
Tävlingsledaren om Same-SM: ”Ger oss en samlingsplats”
Planeringen har pågått sedan juni och det har varit bråda tider att ordna allt med så kort varsel. Signe Rensberg, medlem i Daastan Siebrie, är tävlingsledare för helgens mästerskap i Östersund. – Vi har aldrig arrangerat same-SM förut så det är lite svårt, men vi har kämpat på med det vi har att jobba med, säger Rensberg. Bakom helgens program ligger ett stort arbete med allt från tävlingsarenor och funktionärer till boende och aktiviteter för besökare.
Fiske och bad – när Jokkmokks barnen tycker till
Jokkmokks barnen Ánnda och Jon-Matteo Tuolja ser framemot sommarens aktiviteter uppe i Skuolla där Sirges sameby märker sina kalvar. När SVT Sápmi träffar dem hemma i Jokkmokk passar de på att hoppa studsmatta innan det bär av till fjälls. Vad ska ni göra hela sommaren? – Jag ska hoppa studsmatta och åka till Sallohaure och Skuolla, säger Jon-Matteo Tuolja. Att fiska är en favoritsyssla för bägge barnen. – En gång fick jag jättemycket fisk.
20-åriga Aili vågade satsa på drömmen – blev smyckesdesigner
Aili Kråik, 20, har tillverkat silversmycken i snart två år. När hon startade sitt företag var hon osäker på hur mycket hon vågade satsa och på vad andra skulle tycka. Osäkerheten gjorde att hon i början inte ville gå ut med att det var hon som tillverkade smyckena. – Det var inte svårt att stå bakom produkten, men just det här med vad alla skulle tänka och tycka kändes svårt i början. Det var läskigt, säger hon.
Sån la viehkam juohkka biejve gávtse jage duogen: ”Iv ane ulmev”
Åvdep bále gå Åsav iejvvijma de lij dálvve ja sån lidjij viehkam juohkka biejvve gålmå jage birán. Dal gå suv iejvvip de la viehkam vil ienep ja vil guhkep. Juohkka biejve Åsa viehka 20 minuvta, muhttijn sån viehka oanep ja muhttijn guhkep, valla dat la agev 20 minuvta jali ienep. – Ittjiv jáhkkám mån galggiv rahtjat náv moadda jage, Åsa javllá. Viehkam jánndurav birra Sån la dán giesev vuojttám káhposav gånnå viegaj vargga 17 mijla akta jánndurin. Káhpos álgij kl.
Hon har sprungit varje dag i åtta år: ”Har inget mål”
Första gången när SVT träffade Åsa Emanuelsson var det vinter och hon hade sprungit varje dag under 3,5 år i en så kallad ”runstreak”. Utmaningen går ut på att man ska springa varje dag. Det var sex år sen. Distansen varierar, men det är alltid minst 20 minuter. – Jag trodde aldrig att jag skulle orka hålla på i så här många år, säger Emanuelsson. Sprungit i ett dygn Hon har nyligen vunnit en tävling där hon sprang strax under sjutton mil under ett dygn.
Studenten Nuhtte vill få fler att plugga musik: ”Det är ju ditt liv”
Från början hade Nuhtte Thomassen sökt andra gymnasieprogram i Gällivare, där han bodde då. Men när valet väl skulle göras följde han till slut sin magkänsla. Nu tar han studenten från det estetiska programmet med inriktning musik i Luleå. – Mitt råd är om du ska börja gymnasiet: Gör bara det som du tycker är roligt, det är ju ditt liv, säger Nuhtte. ”Inspirera folk” De två första åren på skolan valde han piano som inriktning, eftersom han inte vågade sjunga inför människor.
Show More
loading
Actions
Is this you?
As a journalist, you can create a free Muck Rack account to customize your profile, list your contact preferences, and upload a portfolio of your best work.Get in touch with Nadia
Contact Nadia, search articles and posts on X, monitor coverage, and track replies from one place.
Learn more about Muck Rack