Is this you? As a journalist, you can create a free Muck Rack account to customize your profile, list your contact preferences, and upload a portfolio of your best work.
Claim your profile
Articles by Sara Juuso
Isak Utsi fortsätter som kommunalråd i Arjeplog
Arjeplogs kommunstyrelse valde återigen Isak Utsi till ordförande. Därmed fortsätter han som kommunalråd i ytterligare fyra år. Utsi fick 13 röster, medan Folkinitiativets partiledare Madelene Aheinen fick åtta röster. Arjeplogs kommunalråd har höga förväntningar inför den nya mandatperioden. – Jag ser fram emot de kommande fyra åren. Det är en viktig period vi har framför oss.
Isak Utsi fas válljejuvvon Árjjatluovi gielddaráđđin
Árjjatluovi gielddastivra válljii fas Isak Utsi gielddastivrra jođiheaddjin ja joatká dál gielddaráđđin njeallje jagi vel. Son oaččui 13 jiena ja bellodaga Folkinitiatiiva ovddasteaddji Madelene Aheinen oaččui ges gávcci jiena. Gielddaráđi vuordámušat Ja Árjjatjluovi gielddaráđis leat vuordámušat dan ođđa áigodahkii -Juo mun illudan daid boahttevaš njeallje jagi. Dat lea dehálaš áigodat mii dal boahtá.
Stuora beroštupmi oahppat ubmisámegiela
Okta gii bargá dan ovddas lea Sara-Helen Persson, guhte doallá ubmisámegiela kursaid. Sus lei čielga ulbmil go álggii doallat kurssaid – Ulbmil lea diehttelas ahte olbmot galget oahppat ja ságastit ubmisámegiela, ahte besset giela geavahit. Dat lea hui dehálaš, lohká son. Stuora beroštupmi giellakurssaide. Su mielas giella ii leat dušše gulahallan, muhto maiddái guovddáš oassi kultuvrras ja historjjás. – Min giella lea measta jávkame ja dát lea hui dehálaš veahkki ubmisámi kultuvrii.
Många vill lära sig umesamiska
En person som arbetar med detta är Sara-Helén Persson, som håller kurser i umesamiska. Hon hade ett tydligt mål när hon började hålla kurserna. – Målet är förstås att människor ska lära sig tala umesamiska och få möjlighet att använda språket. Det är mycket viktigt, säger Sara-Helén Persson. Stort intresse för kurser i umesamiska För henne är språket inte bara ett sätt att kommunicera, utan också en central del av kultur och historia.
22-åriga Mira lär sig ett av världens minsta språk: ”Känns befriande”
Umesamiska är ett av världens minsta språk och talas av cirka tjugo personer i hela världen. I Ammarnäs har deltagare från olika generationer samlats för att öva på språket. En av dem är 22-åriga Mira Dahlgren från Umeå. För henne handlar kursen om mer än att bara lära sig nya ord. – När man kommer hem och kan peka på saker och veta vad de heter på sitt eget språk känns det helt fantastiskt. Det känns typ befriande att man vet, och det känns jättekul, säger hon.
Sámi vahkku galgá lasidit ipmárdusa sámi kultuvrii
Sámi vahkku lágiduvvo jahkásaččat máŋga gielddain. Árjepluovves nogai sámi vahkku sotnabeaivvi. Sámi vahku oktavuođas lágidedje earret eará logaldallamiid, čájáhusaid ja musihka. Anne Kuhmunen dadjá ahte ulbmil lea stuoribut go ieš dat prográmmačuoggát. – Anán gal ahte dárbbašuvvo, eareliiggánit dan áiggis mas eallit ja go jurddaša makkár min máilbmi lea, dadjá Kuhmunen geas lea ovddasvástádus kultuvrii ja astoáigái Árjepluovves.
Samiska veckan ska öka förståelsen för samisk kultur
Samiska veckan är ett återkommande arrangemang i flera kommuner. I Arjeplog tog veckan slut på söndagen. Under Samiska veckan arrangeras bland annat föreläsningar, utställningar och musik. Enligt Anne Kuhmunen är syftet större än själva programpunkterna. – Jag tycker absolut att det behövs, framför allt i den tid som vi lever i och med tanke på vår omvärld, säger Kuhmunen som ansvarar för kultur och fritid i Arjeplog.
Svårt att sälja fett renkött – kunderna väljer bort
På hösten brukar renskötarna sälja sarvar (kastrerade rentjurar) och samtidigt slakta matrenar för eget bruk, eftersom renarna då är som fetast. Men i år har inte Laevas sameby lyckats hitta uppköpare. Lars-Erik Poidnakk, ordförande i Laevas sameby, berättar att man har haft svårt att hitta slakterier som vill köpa höstrenar. – Det skapar problem eftersom hösten är den tid då vi brukar få våra inkomster för att klara vintern, säger Poidnakk.
Ii leat johtu buoiddes bohccobierggus
Čakča lávejit eanaš boazodoallit njuovvat sarvvaid vuovdimassii ja maiddai alccesi niestebohccuid go dalle lea boazu buoremus vuoimmis. Muhto dán jagi ii leat Leavas čearru ožžon oasti. Vattis gávdnat biergo oasti Lars- Erik Poidnakk Leavas čearu ságadoalli muitala ahte sidjiide lea leamaš váttis gávdnat njuovahaga mii oastá čakčabohccuid. – Dat dahka midjide váttisvuođaid go eat beasa vuovdit čakčat. Dalle mii dahkat ruđa mainna mii dálvvi galgat birget, dadjá Lars-Erik.
Máŋga čearu vásihit árra ragada
Svaipa boazosápmelaččaid mielas orui nu ahte ragat lei juo álgán dán čavčča njuovvamis. – Mii njuovaimet ikte, ja de mii fuomášeimmet ahte bohccot ledje álgán haksot. Sáhttit maid oaidnit sin láhttemis ahte muhtumat ledje juo álgán rahkat. Min mielas dat lea menddo árrat, dadjá Leif Anders Blind. Seammalágan dárkomat dahkkojit maiddái Laevas ja Ohredahke čearuin. – Mii njuovaimet mannan basi, ja orru gal nu ahte ragat lea álgán árabut go dábálaččat dán jagi.
Flera samebyar upplever tidig brunst hos renarna
I Svaipa sameby reagerade renskötarna när de under den senaste slakten såg tecken på att brunsten redan var i gång. – Vi hade slakt i går och då märkte vi att det började lukta mer av renarna. Man såg också på beteendet att vissa redan hade påbörjat brunsten. Vi tycker att det är lite väl tidigt, säger Leif Anders Blind. Liknande iakttagelser görs också i samebyarna Laevas och Ohredahke. – Vi slaktade i söndags och brunsten verkar vara tidigare än vanligt i år.
Válggat sáhttet váikkuhit sámi vuoigatvuođaide, beroškeahttá das gii vuoitá.
Bassin leat válggat Ruoŧas. Gažaldagat mat čatnasit minerálaide, energiijii ja areálaide šaddet dađistaga deháleappot, ja válggat sáhttet váikkuhit sámi váikkuhanfámu, ráđđádallamiid ja boazodoalu eavttuid. Mikkel Berg-Nordlie, OsloMet universitehta stáhtadiehtaga professor, muitala ahte Norgga bealde Sámis vuhtto politihkalaš riidu. Čielga ruoná rádji politihkas Riidu mii lea Norggas, sáhttá maid vuhttot Ruoŧas, dadjá Mikkel Berg-Nordlie. –Norggas leat guokte iešguđetlágán geahččanguovllu.
”Dárbbašit Sánag:a ruoŧa bealde”
Dan Andreasson logaldallá psyhkalaš buozalmasa birra ja lea ieš veaddján heajuid. Son atná ahte sámi doaimmahus mielladearvvašvuođadivššus livččii heivehit veahki. – Jáhkán ahte livččii leat hui buorre. Livččii leat buorre komplemeanta mielladearvvašvuođadikšui. Soaitá sii livčče váldit eanet fuola mus, mu duogážis ja sámi duogážis, dadjá son. Dárjot sámi gelbbolašvuođa Norggas gávdno Sánag, sámi našuvnnalaš gealbobálvalus – psyhkalaš dearvvašvuođasuddjen ja gárrendilli.
Su áhku siessá gudnejahttojuvvo párkkain: ”Mearkkaša ollu”
Árvvesjávrris vihahuvvui Karin Stenberg-párka. Ođđa párka, mii lea dearvvašvuođaguovddáža lahka, galgá čalmmustahttit vuovdesápmelaččaid kultuvrra ja gudnejahttit oahpaheaddji, girječálli ja sámi vuoigatvuođabealušteaddji Karin Stenberg. Párka lea ássievttohus Lindgren bárragottis Árviesjávrries. Soai háliideigga ahte Karin Stenberg galggai gudnejahttojuvvot almmolašvuođas. Maŋŋel politihkalaš meannudeami ásahuvvui ođđa párka, iige gáhttanamma.
Karin Stenberg hedras med park i Arvidsjaur
Karin Stenbergs park har invigts i Arvidsjaur. Den nya parken vid hälsocentralen ska uppmärksamma den skogssamiska kulturen och hedra läraren, författaren och samiska rättighetskämpen Karin Stenberg. Bakgrunden till parken är ett medborgarförslag från Arvidsjaursbon Lena Lindgren och hennes man. De ville att Karin Stenberg skulle uppmärksammas i det offentliga rummet. Efter den politiska processen blev resultatet en ny park i stället för ett gatunamn.
40 000 nya väljare i Sápmi: ”Viktigt att bevara naturen”
SVT Sápmi har träffat Per-Joel Blind, Hanna Partapuoli Blind och Cornelia Stenlund, och andra förstagångsväljare, för att höra vad deras hjärtefrågor är i valet 2026. Foto: Sara Juuso/Nadia Kielatis Inför årets val är det drygt 40 000 förstagångsväljare i Sápmi. Men vad för typ av politik vill unga se? SVT Sápmi har träffat samiska förstagångsväljare i Norrbotten för att höra vad deras hjärtefrågor är. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.
Movt dán jagaš miessemearkun manai
Diimmá geassi báhkat bukte hástalusaid miessemearkun áiggi. Dán geasi leai ballu ahte šaddá fas báhkka geassi. Ja danin bidjege Lávnnjitvuomi čearru ealu gárdai árabut go dábalaččat. Lávnnjitvuomis álge mearkut misiid measta vahku árabut go lávejit go balle báhkaid šaddat. – Mun goit jurddašin oaidnit daid misiid leat go geargan šaddat dan veardde, lávejit joskus nu unnit leat álgogeasi go álgá mearkut, muhto gal dat ledje buorit miesit, dadja Aslat Simma Lávnnjitvuomi ságadoalli.
Kalvmärkningarna gick bättre i år - sval sommar hjälpte samebyarna
Förra årets heta sommar gjorde att fjolårets märkning till en utmaning. Inför den här sommaren fanns oron för att det även denna sommar skulle bli het. Därför började Lainiovuoma sameby märkningarna tidigare än vanligt. Samebyn började en vecka tidigare eftersom de ville undvika hettan. – Jag undrade om kalvarna skulle vara tillräckligt stora. De brukar ibland vara så små när vi börjar märka men i år de var tillräckligt stora, säger Aslat Simma, Lainiovuomas ordförande.
Uranfrågan ständigt aktuell i Arjeplog – samtalsämne bland ortsbor
Redan på 1970-talet började diskussionen om uranbrytning i Arjeplog. Orten blev riksbekant genom den demonstration som hölls mot uran 1981. År 2018 infördes ett förbud mot uranutvinning i Sverige. Förbudet varade fram till 1 januari i år, då det togs bort. Numera är det åter möjligt att söka tillstånd för både prospektering och framtida brytning av uran. I Arjeplog har fyra undersökningstillstånd – något som blivit det stora samtalsämnet bland ortsborna.
Olle Sarri dahká dokumentára sámi leaikka birra
Sámemeašttirgilvvuid oktavuođas Staares galledii Sarri gilvvuid ovttas iežas filbmajoavkkuin čohkken dihte materiála buvttadeapmái. – Oaččuimet čavgileami vuolgit Staarii ja heivii hui bures go doppe ledje maid sámemeašttirgilvvut. Olle Sarri lea neavttár ja komihkkár geas leat sámi ruohttasat. Son lea earret iežá neaktán beakkán ”Snabba Cash” TV-ráiddus ja ”Lopmenïekedassh”-juovlkaleandaris.
Olle Sarri gör dokumentär om samisk humor
Under Same-SM i Östersund besökte Sarri tävlingarna tillsammans med sitt filmteam för att samla material till produktionen. – Vi fick tips om att ta oss till Östersund, och så passade det här väldigt bra att det var Same-SM också. Olle Sarri är skådespelare och komiker med samiska rötter. Han är känd från bland annat tv-serien Snabba Cash och julkalendern Snödrömmar. Vill visa en annan sida Idén till dokumentären växte fram ur funderingar kring hur samer ofta skildras i medierna.
Garra biegga njoarosteddjiide: ”Eai darvet”
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video Ella Kristoffersson lei surun ahte Sámemeašttirgilvvut eai šatta, go ii lean oktage gii áiggui daid lágidit. Foto: Sara Juuso Sámemeašttirgilvvuid oktavuođas Staares lea hui garra biegga – Dán mun sivahalan. Dat dagaha ahte ii darvet, dadjá njoarosteaddji Ella Kristoffersson.
Sámemeašttirgilvvut loahpahuvvojedje Staares: ”Hui duhtivaš”
Dál go dán jagáš Sámemeašttirgilvvut leat loahpahuvvon, de sáhttet lágideaddjit árvvoštallat lágideami mii lihkostuvai. Vaikko plánenáigi lei oanehaš, de gilvvut čađahuvvojedje váttisvuođaid haga. – Lea mannan hui bures, eai leat leamaš makkárge váttisvuođat, dadjá Rensberg. Unnit geahččit go dábálaččat Dán vahkkoloahpa ledje oasseváldit, veahkkebargit ja galledeaddjit čoahkkanan Staarii čuovvut ja oassálastit meašttirgilvvuide.
Tävlingarna avslutade på Same-SM i Östersund: ”Jättenöjd”
När årets Same-SM nu är över kan arrangörerna se tillbaka på ett lyckat mästerskap. Trots att planeringen skedde med kort varsel har tävlingarna genomförts utan några större problem. – Det har gått superbra, det har flutit på så himla fint åt oss, säger Rensberg. Färre åskådare än vanligt Under helgen har tävlande, funktionärer och besökare samlats i Östersund för att delta i och följa mästerskapet. Även om publikantalet inte nådde upp till tidigare års nivåer är Rensberg nöjd med uppslutningen.
Aslak – gilvala medáljagižžus dán jagáš Sámi meašttir-gilvvus
Sullii 250 oasseváldi Ruoŧas ja Norggas leat dieđihan iežaset gilvvuide. SM lea fásta deaivvadanbáiki sápmelaččaide miehtá Sámi. Golbma beaivvi galget oasseváldit gilvalit máŋggain árbevirolaš gilvvuin main leat nanu čanastumit sámi kultuvrii. Meašttirgilvvut álget viehkamin ja njoarosteamin bearjadaga. Jahkásaš boazovázzisprinte Boazovázzisprinttat leat prográmmas lávvardaga. Lásse- ja njoarostangilvvut lágiduvvojit seamma beaivvi, goas čeahpimusat gilvalit mestervuođagilvvus.
Aslak – en av dem som slåss om medaljerna i årets Same-SM
Cirka 250 deltagare från Sverige och Norge är anmälda till tävlingarna, som är en återkommande mötesplats för samer från hela Sápmi. Under tre dagar ska deltagarna tävla i flera traditionella grenar med stark förankring i samisk kultur. Mästerskapet inleds på fredagen med terränglöpning och kval i lassokastning. Årliga renskötarsprinten På lördagen står renskötarsprint på programmet. Samma dag avgörs också finalerna i lassokastning, där de främsta från kvalet gör upp om mästerskapstitlarna.
Semestern kan leda till stress – så här varvar du ned
För många är semestern årets viktigaste återhämtningsperiod. När vardagen under resten av året präglas av arbete, aktiviteter och olika måsten blir ledigheten en chans att sakta ner, umgås med nära och kära, och göra sådant som det annars sällan finns tid för. Förväntningar Men höga förväntningar kan göra det svårt att koppla av. – Vi har dyrare vanor och högre förväntningar än tidigare. Man ska hinna renovera, åka iväg på olika aktiviteter och samtidigt få vardagen att fungera.
Höjdpunkt för många – renkalvarna ska märkas: ”Små och söta”
Många har samlats vid hagen i Njahkajávrrie, några mil väster om Arvidsjaur. Det är årets höjdpunkt enligt många. Man vill inte missa kalvmärkningen. Ellen, Tilda och Cornelia är också på plats och hjälper till med att ta fast kalvarna och förse dem med nummerbrickor. Per-Johannes Nutti med tillhörighet både i Västra Kikkejaure och Sirges är också med, han har varit och samlat renarna och han vet vad han vill ägna sig åt i framtiden.
Show More
loading
Actions
Is this you?
As a journalist, you can create a free Muck Rack account to customize your profile, list your contact preferences, and upload a portfolio of your best work.Get in touch with Sara
Contact Sara, search articles and posts on X, monitor coverage, and track replies from one place.
Learn more about Muck Rack